Utrotningshotad?


Var på ett möte häromdagen då en professor letade fram denna maskin ur gömmorna och la på sina repiga plastfilmer. De yngre i församlingen såg ut ungefär som barnen gör på julaftonen när vi vuxna skrattar åt Musse och Kalle äter majs som om de vore skrivmaskiner.

Valfrihetens letargi, nu i en DN nära dig

Den minnesgode läsaren minns kanske inlägget om valfrihetens letargi http://mittenextremisten.webblogg.se/2005/march/valfrihetens-letargi.html . DNs insidan http://www.dn.se/insidan har nu under veckan följt den tråden och denna trötthet kombinerat med finanskris kan mycket väl leda till en önskan om mindre valfrihet. Gott och väl så länge som det inte rör sig om att vi låter auktoritära och antidemokratiska partier få ett större inflytande över våra liv.

Monokromi


Säga vad man vill om affärsflygets resenärer, men särskilt färgglada är de inte. Dock ansluter jag mig till Benkes tes att om man ska kasta sten i glashus, ska man göra det i det egna. Jag tog denna bild iförd mörkblå jacka och mörka byxor, samt svarta skor. 

Evil Hair

I gårdagens spanare talade Jessika Gedin om evil hair. Som exempel lyfte hon fram Anton Chigurh från No Country for Old Men ( http://www.imdb.com/media/rm2346359040/tt0477348 ). Ombinationen av välkammad Prins-Valiant-frisyr och onda handlingar blir extra otäck. Men vad säger man då om dessa två med extremt evil hair: http://www.poptherapy.com/wp-content/uploads/2008/03/abba.jpg ?


GÄÄÄSSSSP

Efter tre år i dvala har jag tagit tag i mig själv och letat reda på lösenordet. Mycket har hänt, och ändå så känns bloggen forfarande som jag. Antagligen har dvalan inte lett till någon personlighetsutveckling likt den fjärlislarven genomgår i sin puppa. Såg att mitt senaste inlägg handlade om inköp av en ny cykel. Den gick två säsonger innan jag upptäckte glädjen över att köra oväxlat, s k fixie. Mer om den en annan gång då just den cykeln inte fungerar så bra så här års. Inspirerad av det bygget lät jag även bygga GUWS, the Gentlemans Urban Winter Steed som är en sk twixie. Byggd runt ett fotväxlat duomatic-nav, med en klassisk crescentram, brookssadel och lite annat vackert.
the Gentlemans Urban Winter Steed

Barnkulturen och fetmaföraktet

Har i helgen sett både Disneys Robin Hood och Asterix 12 stordåd på dvd tillsammans med barnen. Båda dessa filmer är från 70-talet och en sak slog mig. På 70-talet var det helt ok, i barnkultursammanhang, att visa på feta människor med stort mått av handlingskraft, livsglädje och livskvalitet. Se bara på Broder Tuck och Obelix. Guldstjärna till den som kan visa på liknande figurer i det som produceras idag. Idag är en tjockis enbart ett problem som ska åtgärdas. T o m Karlsson på taket utsätts för GI-Atkins inför varje nyproduktion.

Det gröna folkhemmet - naivt eller cyniskt

I dagens DN  ( http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2390&a=543370&previousRenderType=6 ) finns en artikel där Göran Persson pläderar för ett grönt folkhem baserat på energi från skog och mark. Antingen är han naiv, vilket jag inte tror. Eller så är det ett cyniskt röstfiskande, vilket jag inte vill tro. I en global värld kommer inte den framtida energiförsörjningen att vara baserad på en resurs som ett mycket litet antal länder har, d v s skog och överskott på jordbruksmark. Skogen kommer att behövas för rekreation och råvaror och åkermarken kommer att behövas till mat.

 Varför ska allt lösas inom Sverige, varför kan vi inte i den politiska retorilken få vara en del av omvärlden och gemensamt med den ta fram ett hållbart system för att skaffa den energi vi kommer att behöva när oljan spelat ut sin roll?

Det mesta pekar på att det miljöpartistiska förvirringsinflytandet kommer att fortsätta, se bara på alla varianter av miljöbilsregler och det märkliga faktum att miljöbilar inte anses ta upp något markutrymme inom Stockholms innerstad.

Ett finger åt sockerdebatten!

Ett finger åt sockerdebatten!
På hemväg från jobbet hamnade jag bakom denna bil med kaxigt budskap, helt opåverkat av den i tiden liggande sockerdebatten. Avsändare? Dan Sukker!!

Vad kan vara svårt på Systembolaget

I media har herr Persson kommenterat fru Steens lön med att det är så det går till i bolagsvärlden. Förutom att Systembolaget är statligt, och ej privat, så är det dessutom, till skillnad från LKAB, inte konkurrensutsatt. Det enda som kan bli ett problem av dignitet i den typ av verksamhet som Systembolaget driver är korruption.....

Influensa - en väg till mental vila

Hela familjen har precis repat sig efter en femdagarsflunsa med hög feber. Då jag inte haft den på 16 år så hade jag glömt bort hur jobbigt det, med tre småbarn dessutom väldigt jobbig!!! Intressant och lite skrämmande är det dock att notera den känsla av utvilat psyke som följt. Att under en vecka enbart få fokusera på de basal behoven, inte ens kunna fundera på dead lines, mailboxar, släktträffar, amorteringsplaner mm, gör gott för hjärnan som nog, till vissa delar, fortfarande lever i en annan och mer basal värld.
Vet sen tidigare att en veckas tuff fjällvandring har samma effekt på själen och därför får det bli fjällvandring och inte influensa framöver


Vad följer på Att Ta Ansvar?

Det kanske är jag som har en gammaldags uppfostran, men jag har för mig att när en person säger sig ta ansvar så följs det av en konsekvens av något slag. I nusvenska verkar det snarare vara så att ta ansvar är en ny form av "förlåt mig", men utan dettas innehåll av ånger. Senast nu i KU-förhören har flera ledande politiker sagt sig ta ansvar, utan att ens ha blivit konfronterade med frågan om vad de ska göra för åtgärder. Glidningen av innebörden verkar redan vara så allmän att steg två i ansvarstagandet försvunnit.
I sak är detta samma sak som händer när det görs pudlar, något som ska bockas av så är det ur världen. Huga!

Stjärnor skämmer kronornas glans

Börjar vi inte känna igen symptomen. Det drar ihop sig till STOR hockeyturnering. Frälsarna flygs över från NHL och det blir bara pannkaka. Det händer nu och har hänt förut. När ska hockeyförbundet lära sig att matematiken inte är: många stjärnor = med bra lag.
Ta istället de bästa på hemmaplan och se till att de kan samträna ordenligt och bilda ett LAG. Sen kan man krydda med max tre NHL:are. Synd, Sverige vi hade behövet ett OS-hockeyguld!

Paradise Hotel och den aktiva trögheten

Dokusåpår har nu funnits ett tag och mycket pekar på att toppen är nådd och passerad vad det gäller tittarsiffror och genomslag. En del lägger ner och andra går in i den aktiva tröghetens fas, den som förespråkar en säker undergång över tiden. Aktiv tröghet är när organisation ser att det de har haft framgång med, inte biter lika bra som tidigare, och möter detta genom att göra mer av samma. sak I detta fall innebär det att Paradise Hotel lockar med mer av det som upprört tidigare, dvs tuttar och sex under täcket, för att locka tittare. Och några kommer de säkert att engagera framför rutan, på kort sikt.

Den aktiva trögheten leder dock till stagnation och att det blir tråkigt. För den som vill har porr är utbudet oändligt på många andra håll, medan de som vill har underhållande tv söker sig någon annanstans. Bort från aktiva trögheter av typen Paradise Hotel.

För den som sitter i planeringen av var det egna företaget ska lägga sina reklampengar är tecken på aktiv tröghet en bra signal att det är dags att börja fundera över nya kanaler.

Viktigt att cykla snabbare än mitt virtuella jag

Sedan knappa två år består min huvudsakliga träning av att cykla i garaget. Tråkigt? Märkligt nog är det precis tvärtom, på många sätt bättre än i verkligheten. Med cykeln monterad på en ställning med rullbroms på bakhjulet och fäste för framgaffeln där fram, kopplat via usb till en gammal dator med det eminenta programmet Magic från Tacx i. Där finns tre olika banor, en sydeuropeisk bergsträcka, en velodrom och ett holländskt landskap med växthus och vindkraftverk. Du rör dig i landskapet på samma sätt som i del flesta racingspel, med den skillnaden att dina ben bestämmer farten, det går fort nerför och trögt uppför. En enorm fördel är att publiken hurrar, fåglarna kvittrar, solen skiner, korna råmar och det inte blåser. Alltid! Dygnet om! Visa mig den natur som slår detta!

Välj landskap, välj bana och sist men inte minst, välj motståndare. Det är här det geniala kommer in, jag kan nämligen cykla mot mig själv. Alla tidigare lopp finns lagrade och jag dyker upp på skärmen, (komplett med cykel, hjälm och teamtröja), som max fem motståndare som mitt real-life-jag har att spöa. Tillfredställelsen av att mitt äldre verkliga jag orkar cykla från ungtupparna i datorn är fantastisk och ger en kortvarig tro på den egna ödödligheten och det ständiga förbättrandet. Hemska tanke, den dagen jag inte orkar med detta längre.....

Spana in på:
www.tacx.nl

Österlandets visdom får mig att svettas

Mannen, stenen och vattnet.  Tre urelement i den varma ångan. För att finna österlandets visdom behöver man ej söka långt borta, Finland räcker gott. Ett litet rum med varm ånga ger kroppen rening på djupet och bäddar in själen i ett stilla funderande. Efteråt, lätt eftersvettandes med ett fat korv, öl och saltgurka framför sig finns det inga bekymmer i hela världen som angår en. Gärna i samspråk med goda vänner, men upplevelsen är väl så bra på egen hand.

Söker du mening med livet, har provat tji-gång, släng fy, joga, jogga, jaga, raga, ragga, men inte funnit den. Pröva saunan, och skulle du inte finna ro där heller blir du åtminstone ren.

Om vådan att vara allför smart när det är alltför enkelt

Det var igår dags för att ta steget in i det trådlösa hemmanätverket. Mycket beroende på att det är roligare att sitta i Pernillafåtöljen och hacka än att sitta på den utslitna kontorsstolen som vi fått gratis för länge sedan. Vänkretsens dataguru var på plats vid åttatiden och sa att det här skulle snart vara fixat. De nya standarderna gjorde allt enkelt.

Inget hände, det fanns inget trådlöst nätverk i luften. Alla felsökningar resulterade i att alla enheter sade sig fungera perfekt, men vi såg att ju att det inte gick. Vi laddade hem uppdateringar, startade om, läste manualer, bytte kablar, hämtade mer utrustning, svor och svettades.

 Klockan 23.40 var jag på väg att ge upp, då det inresta proffset lutar sig ner över den nyinköpta laptopen och säger:

- Titta här, en knapp som det står wireless på, varpå han trycker ner den, en blå lampa lyser upp och hela nätverket fungerar perfekt.

Tillverkaren hade i sin iver att göra det enkelt för oss, missat att göra informationen tydlig, och vi trodde vi kunde det här och gjorde som vi brukade. Alltså: Titta noga på ditt nya tangentbord, det kan finnas saker du aldrig sett där tidigare. Se denna länk för vad som komma skall:

http://mikrodatorn.idg.se/ArticlePages/200508/16/20050816232509_MD/20050816232509_MD.dbp.asp


Postkonsumtionistiskt manifest

Det sägs att vi lever i ett konsumtionssamhälle och var och en som besöker någon av landets alla externa köpcentra en vanlig helg får tydliga bevis för det. Men som alla faser i samhällsutvecklingen kommer även denna att ebba ut och ersättas av något nytt. Efter att ha besökt norra Stockholm återvinningsstation med jämna mellanrum vågar jag påstå att vi inom kort kommer att stå inför det postkonsumtionistiska samhället. Det finns flera tecken som stödjer detta:

  1. Många människor, bl a undertecknad, känner idag större personlig tillfredställellse av att göra sig av med saker än att skaffa nya.
  2. Yngre och uppväxande generationer kommer att få ta om hand om så mycket saker, sommarstugor m m av sina föräldrar att de inte kommer att ha tid över för egna inköp utöver mat, kläder och bärbar elektronik.
  3. Den dagen energipriserna rasar i höjden, inom 10 - 20 år, kommer Kina att sluta vara världens lågprisproducent. Företag kommer att få bygga smarta fabriker på lokala och regionala marknader istället för att minimera transportkostnaderna. Dessa produkter kommer att konstrueras förberedda för återvinning på ett helt annat sätt än idag.

SUV-gudien för bättre koll

Ingen har nog kunnat missa det faktum att 4-hjulstrenden bara blir starkare och starkare. Den evolutionärt lagde bilbeskådaren kan se en tydlig koppling till dinosaurierna. De var aldrig så stora som strax innan de dog ut. Det vi ser är troligen slutfasen av den fria bilismen såsom vi känner den idag. Men under den fasen kan det vara bra att orientera sig om vad som händer. Ett vanligt fel i den mediala debatten är att man drar alla SUV-ar över en (bergs-)kam och kallar dem stadsjeepar, alternativt med statistik visar att det är i Jämtlands mest avlägsna orter som de flesta ägarna finns. Ett mer offensivt sätt att närma sig den SUV-fauna vi ser på vägarna är att betrakta dem ur ägarnas synvinkel, vad är det de vill säga oss andra? Här kommer några exempel.

 

  • ”You-don´t-wanna-fuck-with-me-because-I´m-gonna-squash-you-like-a-bug-on-the tarmac”-jeppen i jättejeepen. Är på kant med det överreglerade samhället. Kör amerikanskt, ju större desto bättre och betalar gladligen 20 spänn milen i skatt bara för att kunna protestera mot systemet och få andra att känna sig som något som helst borde flytta sig till dikesrenen trots att det är han som har terrängförmågan!

     

  • Lord-of-the-manor-drömmaren. Köper sig en hysteriskt dyr Range Rover för att kunna stoppa in den lilla hunden och oljerocken i, på väg till skolan med barnen eller till stallet på kvällen. Säljer den sedan efter tre år för en femtedel av nybilspriset och tycker det var det värt.

     

  • Att-vilja-men-inte-våga-sapiens: Vanlig i ex Sverige. Har gått och suktat i många år, men inte vågat komma till skott för vad skulle grannarna säga. Problemet är löst, nu finns det en Volvo med lagom mycket av de tuffa attributen.

     

  • Den-heltigenom-bisarre velputten: Köper ett europeiskt eller japanskt terrängjärn för 700.000 kronor och extrautrustar den sedan med lågprofildäck för 40.000! För dessa pengar har man nu fått en bil med sportbilens framkomlighet och jeepens kurvtagingsförmåga. Ett fascinerande uttryck för vår designfixerade samtid där utseende eliminerar all form av vettig funktion. En bil för 740.000 som fungerar bäst när den nyvaxad parkeras under en gatlykta en regnig kväll.

     


Jag - en öronproppsmissbrukare

Att sova med små barn kan vara allt från himmelriket till dess religiösa motpol. I mitt fall har vi en argsovare och natthojtare på dryga året som i bland somnar arg och sover under utstötandet av arga ljud, alternativt somnar nöjd men hojtar högt flera gånger under natten. Lägg till att detta sker i ett rum med gipstak, ekparkett och betongväggar. Lösningen heter öronproppar, mjuka och goda smiter de in i örat och bäddar fast sig, stänger ute de flesta ljud och höjer volymen på den egna andhämtningen till en sövande nivå. Störtskönt!

 

 

Men hur ska man sluta? Argsovaren låter allt mindre under natten, ju äldre han blir, och anledningen till öronpropparna är på väg bort. Frågan är då om man kan ha kar dem bara för att det är skönt eller finns det risk för att någon allseende mentaldiagnosställare ser till att man hamnar i en soft cell? Kanske inte rätt behandling av en öronproppsmissbrukare, då det skulle vara som att vara inne i en öronpropp. Kanske det finns något 12-stegsprogram även för detta?

 

 Tillsvidare tänker jag dock fortsätta njuta den gula sömnens inbundna stillhet.

 

 


Ismännen - nu i varje villakvarter

Ett säkert vårtecken, är de Ismän som varje år vid den här tiden kommer ut ur sina vinteridén. Fulla av verksamhetslusta, men utan något meningsfullt att kanalisera den i går de lös på isrester med spett, små snöhögar med spadar och hackar, och hackar. Starkt drivna av vårsolen ger de sig likt dementa hackspettar ut och hackar på varje isfläck de kan se i den egna trädgården och på den angränsande trottoaren. Ofta i flock, om en börjar på sin garageuppfart på lördagmorgonen kan man vara säker att åtminstone fem till har anslutit sig innan lunch. Hack, hack. Som väl var verkar arten vara fredlig då revirkonflikter verkar sällsynta, vilket är tur då de är utrustade med formidabla vapen i form av tre-kilos järnspett.

Avkomman sitter under samma tid ofta inne och hackar på nätet.


Tidigare inlägg
hits