mittenextremisten

Nu är det vår. Cyklarna kommer fram och lovikkavanten går en dyster framtid till mötes.

Lite snömodd, halka och snö i ansiktet. Skönt att vara ute och känna att kroppen klarar av elementen. Trampa mer! Säger som salig Danielsson, Tage: Den enda -ism som jag numer vill ansluta mig till är cyklismen.

Denna skylt sitter i trapphuset i en fastighet i Stockholm och uppmanar som så många andra att man ska använda trappan istället för hissen om det börjar brinna. Frågan är dock vad gubben på väg upp har för ärende som är viktigare än att gå ut när det brinner. Någon?

Var på ett möte häromdagen då en professor letade fram denna maskin ur gömmorna och la på sina repiga plastfilmer. De yngre i församlingen såg ut ungefär som barnen gör på julaftonen när vi vuxna skrattar åt Musse och Kalle äter majs som om de vore skrivmaskiner.

Fann den perfekta mössan för en fyrbarnsfar. Genom att vända den bakochfram så får jag ögon i nacken. En fördel när vi är ute. Dessutom har jag nu uppfyllt den bloggnorm som är grund för många besök, att skriva om mode och kläder. :-)

Säga vad man vill om affärsflygets resenärer, men särskilt färgglada är de inte. Dock ansluter jag mig till Benkes tes att om man ska kasta sten i glashus, ska man göra det i det egna. Jag tog denna bild iförd mörkblå jacka och mörka byxor, samt svarta skor. 

När krisen slår till får entreprenören ompröva sitt erbjudande, finna nya sortiment, och kanske bli mer internationell i sin strävan att erbjuda kunderna det de vill ha

Diplomaten Jan Eliasson hänger med sin tid, feminismen är inne. Maskulinismen ute. Det är bara att dra på sig pumpsen, kavla upp blusärmarna och hänga med tåget när det går.

Den som vill veta hur det ser ut live får vänta till i maj.

Morots-slantarna blir än mer populära om man kan leka lite med dem också.

Min kära eltandborste gav upp häromdagen och jag fick köpa en ny, den tredje i raden. Den första jag hade hette bara Oral B som inte sa mig något, nästa hette Professional Care och fick mig att känna att mina tänder blev väl omhändertagna. Den nya som var den dyraste hittills heter Vitality. Min undran är nu om mina tänder blir lika rena med denna som med en som erbjuder Profesional Care? Men jag kanske känner mig lite piggare efteråt och orkar vara uppe en stund till istället.

Fick Jutta Ditfurths biografi över Ulrike Meinhof i julklapp. Har nu börjat med den då det kommit lite andra böcker emellan, Gomorra av Roberto Saviano och Mitt första Liv av Bodil Malmsten. Båda mycket bra och jag kan starkt rekommendera dem. Men denna är stor, dels är den bra skriven och dels är det en mycket intressant genomgång av Tyskland historia från ett tyskt perspekiv som i alla fall jag inte tagit del av tidigare. Nytt för mig är hur enormt omfattande medlöperiet som fanns under nazitiden var, men också hur tyskarna, med britternas och amerikanarnas goda minne lät många nazister beträda viktiga poster inte minst inom utbildning och militären. I princip gjorde man så att alla som sa sig ha varit mot nazismen innerst inne blev trodda. Marshallhjälpen var ju dessutom villkorad av att man hårdnackat bekämpade kommunismen i Västtyskland. Som tillsammans med Francos Spanien, var det enda land i Europa där kommunispartiet var förbjudet.
Men stackars Ulrike tycker man mest bara synd om så här en tredjedel in i boken, en flicka som längtar efter kärlek och bekräftelse, vars föräldrar är döda och en fostermor som bara mäter en efter akademisk prestation. Det är nog en sanning att en kärlekslös, osynliggörande, uppväxt är en bra grogrund för extremism. Man vill bli sedd och bekräftad. Läs!

Efter tre år i dvala har jag tagit tag i mig själv och letat reda på lösenordet. Mycket har hänt, och ändå så känns bloggen forfarande som jag. Antagligen har dvalan inte lett till någon personlighetsutveckling likt den fjärlislarven genomgår i sin puppa. Såg att mitt senaste inlägg handlade om inköp av en ny cykel. Den gick två säsonger innan jag upptäckte glädjen över att köra oväxlat, s k fixie. Mer om den en annan gång då just den cykeln inte fungerar så bra så här års. Inspirerad av det bygget lät jag även bygga GUWS, the Gentlemans Urban Winter Steed som är en sk twixie. Byggd runt ett fotväxlat duomatic-nav, med en klassisk crescentram, brookssadel och lite annat vackert.

Så var den gjord, investeringen som tar bort alla ursäkter för att inte kunna cykla till jobbet i ur, skur, slask, snö, regn och sol. Vacker som en dag, dock ska det på breda skärmar, pakethållare och en omgång dubbdäck för vintern. Det är en skön och inte så lite beskäftig, känsla att svepa förbi bilköerna på bergshamraleden. Vi syns i cykelfilen.

Har i helgen sett både Disneys Robin Hood och Asterix 12 stordåd på dvd tillsammans med barnen. Båda dessa filmer är från 70-talet och en sak slog mig. På 70-talet var det helt ok, i barnkultursammanhang, att visa på feta människor med stort mått av handlingskraft, livsglädje och livskvalitet. Se bara på Broder Tuck och Obelix. Guldstjärna till den som kan visa på liknande figurer i det som produceras idag. Idag är en tjockis enbart ett problem som ska åtgärdas. T o m Karlsson på taket utsätts för GI-Atkins inför varje nyproduktion.

....jag råkade posta samma bild två gånger. Huga, dags för dammsugning även i hjärnkontoret.

Entropin jobbar hårt på att ta över hemmet, boken Städa blir inköpt. Tyvärr helt kontraproduktivt, men underhållande för stunden när drömmen om hur det skulle kunna vara närs i en stilla stund i soffan.

Det gränsar till osmakligt att att lägga in annons för tidningens egna kontaktförmedling i samband med en artikel om en känd persons havererade äktenskap. Expressen 060802

Hemmet är kaos, vad gör man då? Köper boken städa. Blir det bättre? Nej, knappast. Postkonsumisten åker hellre till återvinningstationen än till köpcentret, men det tar tid att lära sig  att ställa om.

Expressens hemsida 2006 06 19, man undrar hur grannsämjan har varit i området? Kanske en okänd varulvskoloni som nu kommit ut i ljuset...

Köpte strumpor till barnen. Här ser vi hur det varit och vart vi är på väg. Företaget som tillverkar strumporna i asien,  heter American Wear vilket säkert var helt rätt när det grundades. Väst var rätt, väst var målet. Strumporna signalerar en ny världbild, öst är rätt, öst är målet. Vi kommer de kommande åren få se mycket mer av detta, spännande ,och bäva månde de i väst som byggt dagens starka, globala, märken.

Bruce Springsteen and the Seeger Session Band har landat med We shall over come. Grymma låtar, brötigt jublande spelglädje ger ett leende som räcker från öra till öra. Måste!