Manlig simultankapacitet
Det är tisdag eftermiddag, 2,2 kilo blandfärs fräser i stekjärnen, förklädet är på och den nybajsade ettåringen i ett vant grepp på vänsterarmen. Då vill man av hela sitt hjärta travestera Baron Bosse i Nollberga: Ich bin eine Hausfrau!!!!
Postkonsumtionistiskt manifest
Det sägs att vi lever i ett konsumtionssamhälle och var och en som besöker någon av landets alla externa köpcentra en vanlig helg får tydliga bevis för det. Men som alla faser i samhällsutvecklingen kommer även denna att ebba ut och ersättas av något nytt. Efter att ha besökt norra Stockholm återvinningsstation med jämna mellanrum vågar jag påstå att vi inom kort kommer att stå inför det postkonsumtionistiska samhället. Det finns flera tecken som stödjer detta:
- Många människor, bl a undertecknad, känner idag större personlig tillfredställellse av att göra sig av med saker än att skaffa nya.
- Yngre och uppväxande generationer kommer att få ta om hand om så mycket saker, sommarstugor m m av sina föräldrar att de inte kommer att ha tid över för egna inköp utöver mat, kläder och bärbar elektronik.
- Den dagen energipriserna rasar i höjden, inom 10 - 20 år, kommer Kina att sluta vara världens lågprisproducent. Företag kommer att få bygga smarta fabriker på lokala och regionala marknader istället för att minimera transportkostnaderna. Dessa produkter kommer att konstrueras förberedda för återvinning på ett helt annat sätt än idag.
SUV-gudien för bättre koll
Ingen har nog kunnat missa det faktum att 4-hjulstrenden bara blir starkare och starkare. Den evolutionärt lagde bilbeskådaren kan se en tydlig koppling till dinosaurierna. De var aldrig så stora som strax innan de dog ut. Det vi ser är troligen slutfasen av den fria bilismen såsom vi känner den idag. Men under den fasen kan det vara bra att orientera sig om vad som händer. Ett vanligt fel i den mediala debatten är att man drar alla SUV-ar över en (bergs-)kam och kallar dem stadsjeepar, alternativt med statistik visar att det är i Jämtlands mest avlägsna orter som de flesta ägarna finns. Ett mer offensivt sätt att närma sig den SUV-fauna vi ser på vägarna är att betrakta dem ur ägarnas synvinkel, vad är det de vill säga oss andra? Här kommer några exempel.
- ”You-don´t-wanna-fuck-with-me-because-I´m-gonna-squash-you-like-a-bug-on-the tarmac”-jeppen i jättejeepen. Är på kant med det överreglerade samhället. Kör amerikanskt, ju större desto bättre och betalar gladligen 20 spänn milen i skatt bara för att kunna protestera mot systemet och få andra att känna sig som något som helst borde flytta sig till dikesrenen trots att det är han som har terrängförmågan!
- Lord-of-the-manor-drömmaren. Köper sig en hysteriskt dyr Range Rover för att kunna stoppa in den lilla hunden och oljerocken i, på väg till skolan med barnen eller till stallet på kvällen. Säljer den sedan efter tre år för en femtedel av nybilspriset och tycker det var det värt.
- Att-vilja-men-inte-våga-sapiens: Vanlig i ex Sverige. Har gått och suktat i många år, men inte vågat komma till skott för vad skulle grannarna säga. Problemet är löst, nu finns det en Volvo med lagom mycket av de tuffa attributen.
- Den-heltigenom-bisarre velputten: Köper ett europeiskt eller japanskt terrängjärn för 700.000 kronor och extrautrustar den sedan med lågprofildäck för 40.000! För dessa pengar har man nu fått en bil med sportbilens framkomlighet och jeepens kurvtagingsförmåga. Ett fascinerande uttryck för vår designfixerade samtid där utseende eliminerar all form av vettig funktion. En bil för 740.000 som fungerar bäst när den nyvaxad parkeras under en gatlykta en regnig kväll.