mittenextremisten

Det kanske är jag som har en gammaldags uppfostran, men jag har för mig att när en person säger sig ta ansvar så följs det av en konsekvens av något slag. I nusvenska verkar det snarare vara så att ta ansvar är en ny form av "förlåt mig", men utan dettas innehåll av ånger. Senast nu i KU-förhören har flera ledande politiker sagt sig ta ansvar, utan att ens ha blivit konfronterade med frågan om vad de ska göra för åtgärder. Glidningen av innebörden verkar redan vara så allmän att steg två i ansvarstagandet försvunnit.
I sak är detta samma sak som händer när det görs pudlar, något som ska bockas av så är det ur världen. Huga!